Chimär (biologi)
From Wikipedia, the free encyclopedia
Chimär (ytterst av grekiska chímaira, "get") är inom botaniken en växt där två olika vävnader växt samman, en ymphybrid, och inom zoologi och medicin en individ med celler från två genetiskt olika individer. Namnet chimär kommer från den grekiska mytologins ”chimaira” som är ett trehövdat monster som andas eld, har ett lejons kropp och tre huvuden, ett lejon, en vildget och en orm. Chimär är ett vetenskapligt begrepp inom zoologi och medicin som beskriver ett biologiskt fenomen som uppstår när en organism har celler eller vävnader från två genetiskt distinkta organismer. Chimärer förekommer mer frekvent hos människan än hos djur och växter.
- För den mytologiska varelsen, se Chimaira.
Chimärer kan ibland misstolkas som mosaiker, då de båda innehåller två distinkt olika celltyper. Det som skiljer de olika fallen åt är att en mosaik framkommer från en och samma zygot och inte två olika (som varit involverade i en sexuell reproduktion).
En klar definition av fenomenet chimär[1] och hur man kan skilja chimärer från exempelvis hybrider är genom de egenskaper som en chimär visar till skillnad från andra genetiskt blandade varelser (som hybrider). En chimär har väldigt distinkta delar från dess biologiska föräldrar som visas antingen visuellt på dess hud eller skillnader man kan finna inom organismen. När det gäller den naturliga förekomsten av chimärer är den ytterst ovanlig, till skillnad från hybrider som oftast är en korsning/blandras inom arten eller mellan olika arter.