![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/58/Ceres_-_RC3_-_Haulani_Crater_%252822381131691%2529.jpg/640px-Ceres_-_RC3_-_Haulani_Crater_%252822381131691%2529.jpg&w=640&q=50)
Ceres (dvärgplanet)
dvärgplanet / From Wikipedia, the free encyclopedia
Ceres (officiell beteckning 1 Ceres, latin Cerēs; symbol: )[5] var den första asteroiden som upptäcktes, vilket skedde den 1 januari 1801 av prästen och astronomen Giuseppe Piazzi. Den ansågs fram till 1850-talet vara en planet. Den räknas sedan den 24 augusti 2006 som en dvärgplanet; den enda i det inre solsystemet. Med en diameter på omkring 950 kilometer är Ceres den största och mest massiva asteroiden i asteroidbältet.
- För andra betydelser, se Ceres.
Ceres ![]() | |
![]() Bild av Ceres tagen av Dawn, 2015 | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Giuseppe Piazzi |
Upptäcktsplats | Palermo |
Upptäcktsdatum | 1 januari 1801 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | 1 Ceres |
Alternativnamn | Ceres Ferdinandea, Hera, 1943 XB, A899 OF |
Uppkallad efter | Ceres[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Dvärgplanet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 23 juli 2010 | |
Aphelium | 2,984193361 AU 446 428 972 km |
Perihelium | 2,5465037 AU 380 951 520 km |
Halv storaxel | 2,765348506 AU 413 690 248 km |
Excentricitet | 0,07913825 |
Siderisk omloppstid | 1 679,667171 d (4,60 år) |
Medelomloppshastighet | 17,905 km/s |
Medelanomali | 113,41044° |
Inklination | 10,586822° |
Longitud för uppstigande nod | 80,3932° |
Periheliumargument | 72,58981° |
Fysikaliska data | |
Dimensioner | 975×975×909[4] km diam: 952,4[3] km |
Massa | 9,45±0,06×1020[4]kg |
Medeldensitet | 2,09±0,05[4] g/cm³ |
Ytgravitation (ekvatorn) | 0,27 m/s² |
Flykthastighet | 0,51 km/s |
Siderisk rotationsperiod | 9,075 h |
Axellutning | 3° |
Rektascension (nordpolen) | 19t 24m 0s |
Deklination (nordpolen) | 59° 0′ 0″ |
Albedo | 0,090[3] geometriskt |
Yttemperatur | Medel: ~167 K Max: 239 K |
Spektraltyp | C |
Skenbar magnitud | 6,7–9,32 |
Absolut magnitud (H) | 3,34 |
Ceres kan hysa ett lager av flytande vatten under isen på dess yta. I januari 2014 upptäcktes utsläpp av vattenånga från flera områden på Ceres.[6] Detta var något oväntat, eftersom stora kroppar i asteroidbältet vanligtvis inte avger ånga, ett kännetecken för kometer.
Rymdsonden Dawn gick in i omloppsbana runt Ceres den 6 mars 2015 och har tagit avsevärt mer högupplösta bilder än vad som tidigare varit möjligt. En ljuspunkt som har setts på tidigare Hubble-bilder framträdde på ett av foto taget av Dawn den 19 februari som två distinkta fläckar med hög reflektionsförmåga inuti en krater. Detta ledde till spekulationer om en möjlig isvulkan.[7] Emellertid meddelade en bedömare vid NASA den 3 mars 2015 att observationen är förenlig med högreflekterande material som innehåller is eller salter, och att en isvulkan är en osannolik förklaring.[8]