Carl Hallström (biskop)

Carl Eric Hallström, född den 3 oktober 1786 i Lofta prästgård i Småland, död den 22 december 1861 i Västervik, var en svensk biskop. Han var syssling till tonsättaren Ivar Hallströms far.

Ej att förväxla med Carl Hallström (byggmästare).

Hallström blev student vid Uppsala universitet 1803, filosofie doktor 1809, prästvigd 1817, kyrkoherde i Västra Eds socken för Västra Eds kyrka och Östra Eds kyrka (Eds kapellförsamling) i Linköpings stift 1818, kontraktsprost 1825 och biskop i Visby 1841. Hallström bevistade alla riksdagarna 1823–1858. Kunskapsrik, orädd och självständig, intog han en bemärkt plats inom den konstitutionella oppositionen, mestadels placerad i konstitutionsutskottet. Hallström blev kommendör med stora korset av Nordstjärneorden 1858. Edvard Magnus Rodhe skriver i Nordisk familjebok: "Som biskop var han en utmärkt ordningsman, älskvärd i umgänget. Vidsträckta teologiska insikter och intressen egde han icke." Vid tilltagande ålder med försvagade krafter tog han 1858 avsked från sitt ämbete och bosatte sig i Västervik. En betydande enskild förmögenhet satte honom i stånd att utöva stor välgörenhet såväl under sin livstid som genom sitt testamente.

Källor

• Hallström, Karl Erik i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)