Bräckesläktet (Saxifraga)[1][2] är ett av mindre eller föga högväxta örter bestående släkte, som är typsläkte för familjen stenbräckeväxter (Saxifragaceae). De omkring 250 arterna förekommer i synnerhet i högre bergstrakter.
Snabbfakta Systematik, Domän ...
| Bräckesläktet |
 Granitbräcka (S. bryoides) |
| Systematik |
|---|
| Domän | Eukaryoter
Eukaryota |
|---|
| Rike | Växter
Plantae |
|---|
| Division | Fröväxter
Spermatophyta |
|---|
| Underdivision | Gömfröväxter
Angiospermae |
|---|
| Klass | Trikolpater
Eudicotyledonae |
|---|
| Ordning | Stenbräckeordningen
Saxifragales |
|---|
| Familj | Stenbräckeväxter
Saxifragaceae |
|---|
| Släkte | Bräckesläktet
Saxifraga |
|---|
| Vetenskapligt namn |
|---|
| § Saxifraga |
| Auktor | Linné |
|---|
| Arter (Urval) |
|---|
- Arons skägg (S. stolonifera)
- Barrbräcka (S. juniperifolia)
- Bergbräcka (S. paniculata subsp. laestadii)
- Blekgul stickbräcka (S. ×boydii)
- Blek taklöksbräcka (S. stribrnyi)
- Bredbladig taklöksbräcka (S. federici-augusti subsp. grisebachii)
- Citronbräcka (S. sancta)
- Cotyledon-bräcka (S. Cotyledon-Gruppen)
- Engelsk bräcka (S. ×anglica)
- Fjällbrud (S. cotyledon)
- Fjällbräcka (S. nivalis)
- Flagellbräcka (S. brunonis)
- Forsbräcka (S. callosa x longifolia)
- Frostig tungbräcka (S. ×burnatii)
- Gaffelbräcka (S. trifurcata)
- Gles taklöksbräcka (S. ×kellereri)
- Granitbräcka (S. bryoides)
- Groddbräcka (S. foliolosa)
- Grusbräcka (S. tridactylites)
- Grå kuddbräcka (S. scardica)
- Gulgrön taklöksbräcka (S. corymbosa)
- Gul hjärtbräcka (S. cymbalaria)
- Gullbräcka (S. aizoides)
- Gullvivsbräcka (S. ×borisii)
- Gyllenbräcka (S. sibthorpii)
- Hällebräcka (S. osloensis)
- hjortbräcka (S. pedemontana)
- höstbräcka (S. cortusifolia)
- junkerbräcka (S. paniculata)
- kalkbräcka (S. marginata)
- kantbräcka (S. ×andrewsii)
- klippbräcka (S. adscendens)
- knoppbräcka (S. cernua)
- kronbräcka (S. ferdinandi-coburgi)
- kuddbräcka (S. caesia)
- liten tungbräcka (S. cochlearis)
- litet aronsskägg (S. stolonifera 'Cuscutiformis)
- lundbräcka (S. hirsuta)
- mandelblomma (S. granulata)
- mattbräcka (S. rosacea)
- mossbräcka (S. hypnoides)
- myrbräcka (S. hirculus)
- myskbräcka (S. exarata subsp. moschata)
- nickbräcka (S. ×bertolonii)
- nålbräcka (S. ×elisabethae)
- nävbräcka (S. geranioides)
- oppdalsbräcka (S. ×opdalensis)
- penselbräcka (S. manschuriensis)
- polarbräcka (S. hyperborea)
- porslinsbräcka (S. ×urbium)
- praktbräcka (S. longifolia)
- prickbräcka (S. rotundifolia)
- purpurbräcka (S. oppositifolia)
- pyramidbräcka (S. hostii)
- rosa taklöksbräcka (S. porophylla)
- rosenbräcka (S. Arendsii-Gruppen)
- silverbräcka (S. paniculata)
- silvrig mossbräcka (S. muscoides)
- skogsbräcka (S. veitchiana)
- skuggbräcka (S. umbrosa)
- slöjbräcka (S. cuneifolia)
- snöbräcka (S. rivularis)
- solbräcka (S. ×biasolettii)
- spädbräcka (S. tenuis)
- stickbräcka (S. burseriana)
- stjärnbräcka (S. stellaris)
- stor höstbräcka (S. fortunei)
- styvbräcka (S. hieraciifolia)
- svalbardsbräcka (S. svalbardensis)
- sågbräcka (S. ×andrewsii)
- Taklöksbräcka (S. sempervivum)
- Trådbräcka (S. flagellaris subsp. platysepala)
- Tungbräcka (S. callosa)
- Tuvbräcka (S. cespitosa)
- Uddbräcka (S. ×apiculata)
- Vippbräcka (S. ×geum)
- Vårbräcka (S. ×eudoxiana)
- Zimmeterbräcka (S. ×zimmeteri)
- Ängsbräcka (S. pensylvanica)
- ögonbräcka (S. ×irvingii)
|
Stäng
Släktet har 2-könade blommor med fribladigt, undersittande-översittande hylle, bestående av ett 5-flikigt blomfoder, 5 (eller inga) kronblad samt 10 (eller 8) ståndare. Pistillen utgörs av 2 nedtill förenade karpeller och 2 fria stift. Frukten är kapsel med många frön. De flesta till detta släkte hörande arter har spiralställda, hela eller flikiga blad. Blommorna, som är vita, gula eller rödaktiga, sitter i klasar eller knippen.
