Borås församling

Borås församling var en församling i Skara stift i nuvarande Borås kommun. Församlingen delades 1939 upp i Borås Caroli församling och Borås Gustav Adolfs församling.

Borås församling Före detta församling
Caroli kyrka
Land	Sverige
Kommun (nuv.)	Borås kommun
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Skara stift
Bildad	1622
av del av	Torpa församling
Införlivat	Torpa församling (1911)
Upphörd	31 december 1938
Uppgått i	Borås Caroli församling Borås Gustav Adolfs församling
Karta
Borås församlings läge i Västra Götalands län. Borås församlings läge i Västra Götalands län.
Koordinat	57°43′20″N 12°56′22″Ö
Koder, länkar
Kyrkoarkiv	SE/GLA/13048
Redigera Wikidata

Administrativ historik

Församlingen bildades 1622 som en stadsförsamling till Borås stad genom en utbrytning ur Torpa församling. Den 1 januari 1911 (enligt beslut den 10 juni 1910) återförenades församlingarna genom att Torpa församling (med 2 451 invånare den 31 december 1910 och omfattande en areal av 88,45 km², varav 81,86 km² land) uppgick i Borås församling.^[1] Församlingen delades 1 januari 1939 (enligt beslut den 17 juni 1938) upp i två församlingar, den västra benämnd Borås Caroli församling (med 22 048 invånare den 31 december 1938) och den östra benämnd Borås Gustav Adolfs församling (med 24 880 invånare).^[2][3][4]

Pastorat

• 1622 till 24 januari 1628 annexförsamling i pastoratet Fristad, Torpa, Borgstena, Gingri och Borås.
• 24 januari 1628 till 1650 moderförsamling i pastoratet Borås, Fristad, Torpa, Borgstena, Gingri.
• 1650 till 1671 moderförsamling i pastoratet Borås, Brämhult, Fristad, Torpa, Borgstena, Gingri.
• 1672 till 1689 moderförsamling i pastoratet Borås, Torpa och Brämhult.
• 1689 (enligt beslut år 1680 och 1687) till 1860 moderförsamling i pastoratet Borås, Brämhult, Fristad, Torpa, Borgstena och Gingri.
• 1860 till 1 januari 1911 moderförsamling i pastoratet Borås, Torpa och Brämhult.
• 1911 till 1 januari 1939 moderförsamling i pastoratet Borås och Brämhult.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Borås församling 1805–1935[5][6]
År			Folkmängd
1805			1 792
1810			1 750
1820			2 053
1830			2 194
1840			2 378
1850			2 733
1860			2 988
1870			3 251
1880			4 723
1890			8 106
1900			15 837
1910			23 992
1920			28 226
1930			38 235
1935			43 365
Anm: 1911 inkorporerades Torpa församling. För åren 1805-1935: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.

Kyrkor

• Caroli kyrka
• Gustav Adolfs kyrka

Organister

Period	Namn	Levnadstid	Övrigt
1641	Johan Lambertsson		Organist
1640-talet	Mattias Lambertsson Kron	ca 1621–	Organist
1647?	Samuel		Organist
1649–1671	Mikael Wanske (Vansche)	cirka 1620–1671	Organist
1671–1677	Olof Andersson Tådenius	–1677	Organist
1677–1681	Johan Ross den yngre	ca 1650–1716	Organist
1693	Henrik Stolpenberg		Organist
1694	Hans Nilsson Lindekrok		Organist
1695–1708	Abraham Kumblaeus	1671–1708	Organist
1709–1736	Hans Henrik Cahman den yngre	ca 1680–1736	Organist
1736–1767	Johan Cahman	1707–1767	Organist
1768/1769	Anders Wesström	1721–1781	Organist
1769–1783	Magnus Stenman	1750–1819	Organist
1785–1800	Jakob Wallgren	ca 1753–1800	Organist
1800–1826	Anders Stenman	1773–1826	Organist
1827–1837	Johan Ekström	1803–	Organist
1836–1837	Per Oléhn	ca 1811–1885	Organist
1837–1858	Jonas Fredrik Sjöberg	1803–1858	Organist

Referenser

• Räf, Per-Ola (2002). Organister och orglar i Skara stift t o m 1857. Skara: Per-Ola Räf. Libris 1401-7725. ISBN 91-974235-2-1

1. ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1910, I. Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1914. sid. 78 & 80. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_1.pdf. Läst 13 juni 2019 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
2. ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
3. ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 64 & 66. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 13 juni 2019 Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
4. ( PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1938. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1939. sid. 26. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1926.pdf. Läst 13 juni 2019
5. ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 11 juni 2019.
6. ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 11 juni 2019.