Bjuvs köping

Bjuvs köping var en tidigare kommun i Malmöhus län.

Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Bjuvs köping. För orten se Bjuv, för dagens kommun, se Bjuvs kommun.

Bjuvs köping Före detta kommun
Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Skåne
Län	Malmöhus län
Kommun, nu	Bjuvs kommun
Centralort	Bjuv
Inrättad	1 januari 1946
Upphörd	31 december 1970
Uppgått i	Bjuvs kommun
Befolkning, areal
Areal	22 kvadratkilometer (1952)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	56°05′00″N 12°55′00″Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Tingslag	Luggude tingslag
Koder och länkar
Kommunkod	1260
Redigera Wikidata

Administrativ historik

Bjuvs köping bildades 1946 genom en ombildning av Bjuvs landskommun där municipalsamhället Bjuv funnits sedan 25 september 1891. 1952 inkorporerade köpingen en del av Norra Vrams landskommun och 1971 ombildades köpingen till Bjuvs kommun.^[1]

Köpingen hörde till Bjuvs församling.^[2]

Köpingsvapnet

Blasonering: I svart fält en stolpe av silver, belagd med ett svart gruvbloss med röd låga.

Svart för stenkol, silver för gruvgång och facklan för ett gruvbloss. Vapnet antogs 1955 och registrerades för Bjuvs kommun i PRV 1974.

Geografi

Bjuvs köping omfattade den 1 januari 1952 en areal av 22,09 km², varav 21,95 km² land.^[3]

Tätorter i kommunen 1960

Tätort	Folkmängd
Bjuv	&&&&&&&&&&&03221.&&&&&03 221
Gunnarstorp	&&&&&&&&&&&&0618.&&&&&0618
Olstorp, del ava	&&&&&&&&&&&&0134.&&&&&0134

Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 90,4 procent.^[4]

Näringsliv

Vid folkräkningen den 31 december 1950 var befolkningen i köpingens huvudnäring uppdelad på följande sätt:^[5]

• 54,9 procent av befolkningen levde av industri och hantverk
• 12,1 procent av jordbruk med binäringar
• 14,5 procent av gruvbrytning
• 7,2 procent av handel
• 4,1 procent av samfärdsel
• 4,0 procent av offentliga tjänster m.m.
• 1,2 procent av husligt arbete
• 2,0 procent av ospecificerad verksamhet.

Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 18,5 procent i jord- och stenindustrin, 17,8 procent i livsmedelsindustrin, 10,9 procent med gruvbrytning samt 10,4 procent med jordbruk och boskapsskötsel. 455 av förvärvsarbetarna (26,3 procent) hade sin arbetsplats utanför köpingen.^[5]

Politik

Mandatfördelning i valen 1946-1966

Valår	V	S	ÖVR	C	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1946	2	18			5	2 18 5	25		23
1950		28	7			28 7	35	88,1	32
1954		28	7			28 7	35	87,6	31
1958		26	9			26 9	35	86,2	32
1962		26	9			26 9	35	87,6	34
1966		24		4	7	24 4 7	35	87,1	31
Övriga 1950-1962 var Kommunens väl (m+c+fp)
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Källor

^a Tätorten Olstorp var delad mellan Bjuvs köping (134 inv.) och Billesholms landskommun (133 inv.)

1. Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
2. ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
3. (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 52. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
4. SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 28 i pdf:en
5. (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 78-79. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.