![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/26/Bundesarchiv_B_285_Bild-04413%252C_KZ_Auschwitz%252C_Einfahrt.jpg/640px-Bundesarchiv_B_285_Bild-04413%252C_KZ_Auschwitz%252C_Einfahrt.jpg&w=640&q=50)
Auschwitz
Nazitysklands största koncentrations- och förintelseläger / From Wikipedia, the free encyclopedia
KZ Auschwitz var det största av Nazitysklands koncentrations- och förintelseläger. Lägret var verksamt från 1940 till januari 1945. Auschwitz är det tyska namnet på den polska staden Oświęcim, som ligger cirka 60 kilometer väster om Kraków i sydöstra Polen. KZ är en förkortning av det tyska ordet Konzentrationslager.
- Uppslagsordet ”Birkenau” leder hit. För andra betydelser, se Birkenau (olika betydelser).
- För andra betydelser, se Auschwitz (olika betydelser).
Auschwitz | |
![]() Auschwitz-Birkenau år 1945. | |
Plats | Oberschlesien |
---|---|
I bruk | maj 1940 – 19 januari 1945 |
Kommendant | Auschwitz I (Stammlager) Rudolf Höss Arthur Liebehenschel Richard Baer Auschwitz II (Auschwitz-Birkenau) Rudolf Höss Friedrich Hartjenstein Josef Kramer Richard Baer Auschwitz III (Monowitz) Heinrich Schwarz |
Gaskammare | 4 |
Antal döda | minst 1 100 000 |
Befriat av | Röda armén den 27 januari 1945 |
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8d/Museum_Auschwitz_Birkenau.jpg/640px-Museum_Auschwitz_Birkenau.jpg)
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/74/Auschwitz_Resistance_280.jpg/320px-Auschwitz_Resistance_280.jpg)
Auschwitz bestod av tre huvudläger: Auschwitz I – Stammlager,[1] koncentrationsläger och lägrens administrativa centrum; Auschwitz II-Birkenau, koncentrations- och förintelseläger; Auschwitz III-Monowitz, arbetsläger med bland annat fabriken IG Farben. Omkring 1,3 miljoner personer deporterades till Auschwitz, och av dessa dog 1,1 miljoner i lägret. Nittio procent av dem var judar. De övriga var polacker, romer, sinti, sovjetiska krigsfångar och personer av annan nationalitet. Det fanns även homosexuella i lägret.[2]