Berlinerblått
oorganiskt pigment / From Wikipedia, the free encyclopedia
Berlinerblått, C.I. Pigment Blue 27 (77510 / 77520), är ett oorganiskt, mörkt blått pigment. Det består av ett järnferrocyanid-salt, där en del av järnkatjonerna kan vara ersatta av ammonium-, natrium- eller kaliumjoner.
Snabbfakta Systematiskt namn, Övriga namn ...
Berlinerblått | |
![]() | |
Systematiskt namn | Järnhexacyanoferrat |
---|---|
Övriga namn | Ferriferrocyanid Pigment Blue 27 (PB27) |
Kemisk formel | Fe4[Fe(CN)6]3 |
Molmassa | 859,228 g/mol |
Utseende | Mörkblått pulver |
CAS-nummer | 14038-43-8 |
Egenskaper | |
Densitet | 1,9 g/cm³ |
Löslighet (vatten) | Olöslig |
Smältpunkt | 220 °C (sönderfaller[1]) |
Faror | |
Huvudfara | |
NFPA 704 | [2] |
LD50 | > 8000 mg/kg |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Stäng
Pigmentet upptäcktes 1704 och började tillverkas i större skala i mitten av 1700-talet. Andra namn på berlinerblått är bland annat pariserblått, järnblått, Miloriblått och preussiskt blått. Namnen har ibland använts för att beteckna olika varianter av pigmentet, men inte på något konsekvent sätt.