Ankyloserande spondylit
From Wikipedia, the free encyclopedia
Ankyloserande spondylit (AS), också kallad Bechterews sjukdom eller pelvospondylit, är en progressiv, ärftlig, reumatisk, inflammatorisk sjukdom som är kronisk. Sjukdomen har tidigare även gått under namnet Marie-Strümpells sjukdom. Sjukdomen, som tillhör spondylartriterna, angriper speciellt ledgångarna mellan korsbenet och höftbenet, ryggradens småleder och ledband, samt vävnader nära leder så som sen- och muskelfästen.
Ankyloserande spondylit | |
Latin: morbus bechterew | |
Del av en ryggrad drabbad av ankyloserande spondylit, där kotorna vuxit samman | |
Klassifikation och externa resurser | |
---|---|
ICD-10 | M08.1, M45 |
ICD-9 | 720.0 |
OMIM | 106300 |
DiseasesDB | 728 |
Medlineplus | 000420 |
eMedicine | radio/41 / |
I Sverige får varje år omkring tre personer per 100 000 diagnosen AS.[1] Cirka 0,5 procent av befolkningen i Västvärlden har AS. Av dessa är 72–80 procent män. Kvinnor med AS får oftast en annan sjukdomsbild än män, vilket innebär att det är sannolikt att det finns många kvinnor med oupptäckt AS, vilket kan påverka statistiken. Kvinnor drabbas ofta först av perifera symtom innan symtom från ryggraden inträder. Sjukdomen börjar vanligen mellan 15 och 30 års ålder. Kvinnor insjuknar ofta något senare vilket gör att statistiken förändras och könsfördelningen är jämn för patienter vid 50 års ålder. Även barn kan få sjukdomen. Sjukdomen är ärftlig (HLA-B27) men det är ovanligt att man för sjukdomen vidare till sina barn.