Felix V, egentligen Amadeus VIII av Savojen (”Amadeus den fridsamme”), född 4 december 1383 i Chambéry, Frankrike, död 7 januari 1451 i Genève, var motpåve 5 november 1439 – 7 april 1449.
| Felix V | |
.jpg) | |
| Född | 4 september 1383[1][2][3] Chambéry[4][5][6] |
|---|---|
| Död | 7 januari 1451[1][7][2] (67 år) Genève[5][8][9] |
| Begravd | och Sindone-kapellet |
| Medborgare i | Italien |
| Sysselsättning | Kristen klerk |
| Befattning | |
| Schismatic bishop Motpåve (1439–1449) Administrator (1444–1451)[10] Prior of Romainmôtier, Romainmôtier Priory (1447–1451)[11] Kardinal (1449–)[10] Dekan över kardinalkollegiet (1449–1451) Cardinal Bishop of Sabina (Vescovio) (1449–1451) | |
| Maka | Maria af Burgund, hertuginde af Savoyen (g. 1401–)[1][12] |
| Barn | Margrete af Savoyen (f. 1405)[13] Anton af Savoyen (f. 1407)[13] Anton af Savoyen (f. 1408)[13] Maria av Savojen (f. 1411)[1] Amadeus af Savoyen, prins af Piedmonte (f. 1412)[13] Ludvig I av Savojen (f. 1413)[1] Bonne af Savoyen (f. 1415)[1][13] Filip af Savoyen (f. 1417)[1] Margrethe af Savoyen (f. 1420)[1] |
| Föräldrar | Amadeus VII av Savojen[1] Bonne av Berry[1] |
| Släktingar | Bonne av Armagnac (syskon)[14] |
| Utmärkelser | |
| Stormästare av Annunziataorden | |
| Heraldiskt vapen | |
.svg) | |
| Redigera Wikidata | |
Amadeus stödde kejsar Sigismund i dennes kyrkopolitik, och blev 1416 av denne upphöjd till hertig av Savojen och fick (1422) grevskapet Genève till län, varjämte vid den äldre linjens utgång (1418) hela Piemonte tillföll hans hus. Religiöst svårmod föranledde Amadeus att 1434 nedlägga regeringen, vilken han fört med ordningskärlek, fasthet och mildhet, och dra sig tillbaka till en eremitboning vid Genèvesjön. Konciliet i Basel valde honom 1439 till påve istället för den avsatte Eugenius IV. Amadeus emottog värdigheten, men då han inte lyckades bli allmänt erkänd, återvände han till sitt forna eremitliv (1449).
Familj
Gift 1401 med Maria av Burgund (1380–1422). De hade barnen:
Referenser
Externa länkar
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
