![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a9/Agaricus.bitorquis.nathan.jpg/640px-Agaricus.bitorquis.nathan.jpg&w=640&q=50)
Vägchampinjon
From Wikipedia, the free encyclopedia
Vägchampinjon (Agaricus bitorquis) är en svampart[14] som först beskrevs av Lucien Quélet, och fick sitt nu gällande vetenskapliga namn av Pier Andrea Saccardo 1887. Vägchampinjon ingår i släktet champinjoner och familjen Agaricaceae.[15][16][17] Arten är reproducerande i Sverige.[17] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[15]
Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2012-10) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
Vägchampinjon | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Svampar Fungi |
Division | Basidiesvampar Basidiomycota |
Klass | Agaricomycetes |
Ordning | Agaricales |
Familj | Agaricaceae |
Släkte | Champinjoner Agaricus |
Art | Vägchampinjon Agaricus bitorquis |
Vetenskapligt namn | |
§ Agaricus bitorquis | |
Auktor | (Quél.) Sacc. 1887 |
Synonymer | |
Agaricus bitorquis var. validus (F.H. Møller) Bon & Cappelli 1983[1] Agaricus edulis var. validus (F.H. Møller) F.H. Møller 1952[2] Psalliota edulis var. valida F.H. Møller 1950[3] Psalliota edulis (Vittad.) Jul. Schäff. & F.H. Møller 1938[4] Psalliota rodmanii (Peck) Kauffman 1918[5] Fungus bitorquis (Quél.) Kuntze 1898[6] Fungus rodmanii (Peck) Kuntze 1898[7] Pratella peronata (Roze) Quél. 1888[8] Pratella bitorquis (Quél.) Quél. 1888[8] Psalliota peronata Roze 1888[9] Agaricus rodmanii Peck 1884[10] Psalliota bitorquis Quél. 1884[11] Agaricus campestris var. edulis Vittad. 1832[12] Chitonia pecquinii Boud.[13] |
Den mykologiska karaktären hos vägchampinjon: | |||||||||
|
|
|
| ||||||
|
|
|
Vägchampinjonen hör till de vanligaste odlade champinjonerna. En variant kallas portabello. Vild vägchampinjon, i synnerhet ung svamp, kan lätt förväxlas med vit flugsvamp.
Liksom andra champinjoner innehåller vägchampinjonen fenylhydrazin-derivat, som kan vara genotoxisk och carcinogen. Därför rekommenderar Nordiska ministerrådets expertgrupp i sin rapport 2012 att svampen inte äts i större mängder än vad som är det vanliga i Danmark, Island, Norge och Sverige, det vill säga ungefär två kilogram per år. Gifthalten är större i rå svamp, varför den helst bör tillredas innan den äts. Kokvattnet skall helst kasseras.[18]
Vägchampinjonen rekommenderas inte som matsvamp, främst beroende på att den ofta växer vid förorenade vägkanter.[19]