![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0d/Berliner_Strassenschilder.jpg/640px-Berliner_Strassenschilder.jpg&w=640&q=50)
ß
tyskt dubbel-s / From Wikipedia, the free encyclopedia
ß, dubbel-s eller tyskt s (tyska: Eszett; uttalas ”ess-tsett” [ɛsˈtsɛt], en sammansättning av "es" för 's' och "zett" för 'z' eller scharfes S [ˈʃɑrfəs ɛs] ”skarpt s”) är en ligatur av frakturbokstäverna ſz ("sz" i latinsk skrift, numera ersatt av "ss") som används i skriven tyska efter lång vokal samt efter diftongerna au, äu, eu och ei. Den sorteras i alfabetet som ss. Som tecknets namn antyder är det ursprungligen en sammansättning av tyska stilens ſ (långa s) och z, på vilket sätt tecknet också ibland upplöses vid translitteration av i frakturstil tryckta verk.
ẞ (versalt)
ß (gement)
ß (gement)
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0d/Berliner_Strassenschilder.jpg/640px-Berliner_Strassenschilder.jpg)
ß ska inte förväxlas med den grekiska bokstaven β (beta) som har ett liknande utseende, men inget historiskt samband.