I reservatet Ängelholms strandskog finns det enda sammanhängande dynlandskapet i nordvästra Skåne. I närheten av Tåsarp ligger naturreservatet Prästängen. Området består av lerslätt och visar hur dessa områden kunde se ut under början av 1800-talet. På Hallandsåsen, norr om Västersjön, ligger Djuraholmamossen med "högmossar, öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn samt skogbevuxen myr".[12]
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen, vilka samlade 28 av 51 mandat i kommunfullmäktige.
Efter valet 2014 skedde ett maktskifte genom ett valtekniskt samarbete mellan Socialdemokraterna, Engelholmspartiet, Miljöpartiet och Folkpartiet.[14] Mandatperioden blev turbulent för minoritetskoalitionen eftersom avhopp, politiska vildar och en nedröstad budget försvagade kommunstyret.[15] Dessutom lämnade två partier samarbetet med Socialdemokraterna. Ett extra möte i kommunfullmäktige hölls i januari 2018 där frågan om maktskifte aktualiserades.[16] Under mötet beslutades dock att det sittande styret fick sitta kvar.[17]
Efter valet 2018 blev det återigen ett maktskifte när Alliansen gick samman med Miljöpartiet i en blågrön koalition.[18] Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en minoritetskoalition bestående av Alliansen. Kommunstyrelsens ordförande Robin Holmberg (M) sa efter att det nya styret presenterats att "Det är en lite ny situation. Vi provar oss fram, med ödmjukhet".[19]
Kommunen har ett antal internationella samarbeten i syftet att höja den interna kunskapen och kompetensen i kommunen samt att sprida kommunens "goda exempel till omvärlden". Bland dessa samarbeten finns till exempel EU-projekt och projektet Agila Ängelholm. Därtill har kommunen vänortssamarbete med tre orter, Höje-Tåstrup i Danmark, Dobele i Lettland och Kamen i Tyskland.[22]
Näringsliv
I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av privata och offentliga tjänstenäringar. Bland större offentliga arbetsgivare hittas kommunen, Ängelholms sjukhus och Banskolan. Sedan gammalt är centralorten Ängelholm en betydande handelsstad med ett antal större grossistföretag. Omkring nio procent av kommunens arbetstillfällen fanns i början av 2020-talet inom tillverkningsindustrin, som representerades av bland annat en väl utvecklad plastindustri. Bland företag inom denna bransch hittades HemoCue AB (diagnostester). Andra tillverkningsföretag var bland annat biltillverkaren Koenigsegg Automotive AB. Av betydelse för det lokala näringslivet var Ängelholms flygplats.[23]
År 1996 blev Ängelholms kommun först i Sverige med att erbjuda bredband till sina invånare. Det kommunala bolaget ÄKTV (Ängelholms Kabel-TV AB) erbjöd uppkoppling via kabel-tv-modem till sina 7 000 kunder. Under det första året tackade ett hundratal hushåll ja till erbjudandet och kunde koppla upp sig mot en avgift på 295 kronor i månaden. Bolaget erbjöd kunderna kabel-tv-modem på 500 kbit/s vilket innebar nästan 17 gånger snabbare uppkopplingshastighet än de uppringda modemen som användes tidigare och som nådde hastigheter på runt 30 kbit/s.[28]
Befolkningsutveckling
Kommunen har 44 985 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 60:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Mer information Befolkningsutvecklingen i Ängelholms kommun 1970–2020 ...
Befolkningsutvecklingen i Ängelholms kommun 1970–2020[29]
En av kommunens större fornminnen är Gravfältet vid Össjö. Det är beläget på ett åskrön med betesmark en kilometer sydost om Össjö kyrka. På gravfältet finns två domarringar, en närmast rektangulär stensättning, fem resta stenar och sex klumpformiga stenar. Den ena domarringen är 18 meter i diameter och består av 12 (ursprungligen 13) liggande klumpformiga och upp till 1,4 meter höga stenblock. Den andra domarringen är skadad och består numer av 11 stenar.
Blasonering: I blått fält två korslagda laxar av silver under en krona av guld och däröver en kerub av silver.
Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t för Ängelholms stad 1934 och går tillbaka på ett sigill från 1693. Ängeln står för ortnamnet och fiskarna för laxfisket. Efter kommunbildningen upphörde Barkåkras vapen och överlämnades till församlingen. För den nya kommunen registrerades det gamla stadsvapnet i PRV år 1975.
Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
Barkåkra landskommun
