Elin Wägner

Elin Matilda Elisabet Wägner (født 16. mai 1882 i Lund, død 7. januar 1949 i Rösås, Kronobergs län) var en svensk forfatter, journalist og feminist.^[10]

Elin Wägner
Født		16. mai 1882[1][2][3] Lunds domkyrkoförsamling[4][1][2]
Død		7. jan. 1949[5][2][3] (66 år) Bergs församling[5][2]
Beskjeftigelse		Journalist, skribent, stemmerettsforkjemper
Embete		Stol nummer femten i Svenska Akademien (1944–1949)
Ektefelle		John Landquist (1910–1922)[2]
Far		Sven Wägner[4][1][2]
Søsken		Harald Wägner[4][2]
Nasjonalitet		Sverige
Gravlagt		Norra kyrkogården, Lund[6][7]
Medlem av		Svenska Akademien (1944–)[8] Samfunnet De Nio (1937–)[9] Svenska hem
Utmerkelser		De Nios Stora Pris (1923)
Elin Wägner på Commons

Elin Wägners skjønnlitterære bøker handler om kvinners rettigheter, kvinnelig stemmerett, fredsspørsmål, sosiale spørsmål og miljøspørsmål. Feminismen hun representerer kalles normalt for særartsfeminisme. Hun regnes normalt som en av de såkalte «tiotalsförfattarna» og inngikk i Fogelstadsgruppen. Wägner er mest kjent for sitt engasjement for kvinnelig stemmerett og for at hun var med og grunnla Internasjonal kvinneliga for fred og frihet i 1915 og Redd Barna i 1920.^[10]

Wägner ble medlem av Samfundet De Nio i 1937 og av Svenska Akademien i 1944.^[11][10] Hun var aktiv skribent i tidsskriftet Tidevarvet i perioden 1923–1936.

Hun var datter av rektor og fil. dr. Sven Wägner og Anna Mathilda Elisabeth Ekedahl, prestedatter fra Tolg i Småland. Hun var søster til journalisten Harald Wägner, tante til Ria Wägner og gift med litteraturviteren John Landquist i perioden 1910–1922.

Bibliografi

• Från det jordiska museet (1907)
• De fire paa hybelen (Norrtullsligan) (1908)
• Pennskaftet (1910)
• Helga Wisbeck (1913)
• Mannen och körsbären (1914)
• Camillas äktenskap (1915)
• Släkten Jerneploogs framgång (1916)
• Åsa-Hanna (1918)
• Kvarteret Oron (1919)
• Den befriade kärleken (1919)
• Den förödda vingården (1920)
• Nyckelknippan (1921)
• Den namnlösa (1922)
• Från Seine, Rhen och Ruhr (1923)
• Silverforsen (1924)
• Natten till söndag (1926)
• De fem pärlorna (1927)
• Den odödliga gärningen (1928)
• Svalorna flyga högt (1929)
• Korpungen och jag (1930)
• Gammalrödja (1931)
• Dialogen fortsätter (1932)
• Mannen vid min sida (1933)
• Vändkorset (1934)
• Genomskådad (1937)
• Hemlighetsfull (1938)
• Tusen år i Småland (1939)
• Fred med jorden (1940)
• Väckarklocka (1941)
• Selma Lagerlöf I (1942)
• Selma Lagerlöf II (1943)
• Hans Larsson (1944)
• Vinden vände bladen (1947)
• Spinnerskan (1948)
• Fredrika Bremer (1949) (posthumt utgitt)

Filmmanus

• 1927 – De fem pärlorna (uinnspilt filmmanus)
• 1927 – Ungdom
• 1939 – Efterlyst
• 1946 – Åsa-Hanna

Priser og utmerkelser

• De Nios stora pris 1923^[12]