Viborgs län
From Wikipedia, the free encyclopedia
Viborgs län (finsk Viipurin lääni) er eit historisk len i Finland. Lenet bestod i tidsrommet 1812–1945. Før 1811 utgjorde lenet mesteparten av Viborgs guvernement i Russland.
|
Ved freden i Nystad 1721 måtte Sverige avstå Det karelske neset og Ladoga-Karelen til Russland. Ved freden i Åbo 1743 måtte Sverige dessutan avstå alt land austom Kymmene älv til Russland. Desse områda i Russland utgjorde fram til 1811 Viborgs guvernement. Då heile Finland vart avstått til Russland i 1809 vart Viborgs guvernement sameint med Finland att i 1811 og danna frå 1812 Viborgs län i Finland. Byar i Viborgs län var Viborg (Viipuri), Fredrikshamn (Hamina), Kotka, Villmanstrand (Lappeenranta), Kexholm (Käkisalmi) og Sordavala (Sortavala). Byen Nyslott (Savonlinna) som òg hadde høyrt til Viborgs guvernement, vart overført til det i 1831 oppretta Sankt Michels län.
Etter vinterkrigen 1939–1940 vart størsteparten av Viborgs län med byane Viborg, Kexholm og Sordavala avstått til Russland. Området vart teke attende av Finland i framhaldskrigen 1941–1944 men på nytt tapt til Russland i 1944. Landavståinga vart stadfest ved fredsavtala i Paris 1947. Dei over 400 000 innbyggjarane i dei avståtte finske områda måtte finne seg nye heimar i Finland. Dei avståtte områda vart innlema i Leningrad oblast og Karelia i Russland. Det karelske neset med byane Viborg (russisk Vyborg (Выборг)) og Kexholm (russisk: Priozersk (Приозерск)) ligg i Leningrad oblast, medan Ladoga-Karelen med byen Sordavala (russisk Sortavala (Сортавала)) ligg i Karelia.
Dei attverande delane av Viborgs län med byane Kotka, Fredrikshamn og Villmanstrand vart 1945 omdøypt til Kymmene län.