![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/ce/Flag_of_Mecklenburg-Western_Pomerania.svg/langlmo-640px-Flag_of_Mecklenburg-Western_Pomerania.svg.png&w=640&q=50)
Meclembùrgo-Pomerània Anteriùr
From Wikipedia, the free encyclopedia
El Meclembùrgo-Pomerània Anteriùr (en todèsch: Mecklenburg-Vorpommern; en bas todèsch: Mäkelborg-Vörpommern) l'è giü dei sédes stacc (en todèsch: Länder) de la Repüblica Federàl de Germania. El stat l'òcupa n'àrea de presapóch 23.180 km² e 'l g'ha 'na popolasiù de 1.647.000 abitàncc (màgio del 2010). L'è colocàt endèla pàrt nordorientàl de la Germània. La capital del Meclembùrgo-Pomerania Anteriur l'è la cità de Schwerin. Ótre cità 'mportànte i è Rostock, Stralsund e Wismar.
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ec/Mecklenburg-Vorpommern_Map_Districts_Border_Mecklenburg_Western_Pomerania_-_Landkreise_Grenzen_Karte_MV_MeckPomm.svg/640px-Mecklenburg-Vorpommern_Map_Districts_Border_Mecklenburg_Western_Pomerania_-_Landkreise_Grenzen_Karte_MV_MeckPomm.svg.png)
Chest artícol a l'è scricc in Lumbàrt, ortograféa orientàl unificàda. |
Mecklenburg-Vorpommern Meclembùrgo-Pomerània Anteriùr | |
![]() |
![]() |
![]() | |
Lèngua | Todèsch, Bas Todèsch[1] |
Capital del Land | Schwerin |
Superfìce | 23.180,14 km² |
Abitàncc | 1.647.000 (31 de Màgio del 2010)[2] |
Densità | 71 Abitàncc per km² |
Tas de dizocupasiù | 11,2 % (September 2010)[3] |
Fondasiù | 1990 |
Dèbet | 10,56 Mrd. € (Fì del 2009) |
ISO 3166-2 | DE-MV |
Contàt: | |
Sit uficiàl: | www.mecklenburg-vorpommern.eu |
Pulìtica: | |
President del Land: | Erwin Sellering (SPD) |
Partìcc de goèrno: | SPD und CDU |
Sègi: | SPD 23 CDU 22 Die Linke 13 FDP 7 NPD 6 |
Ölteme ilisiù: | Setèmber 2006 |
Pròsime ilisiù: | Setèmber 2011 |
Reprezentàncc al Parlamènto: | |
Sègi al parlamènto federàl: | 3 |
![]() |
El cunfìna a òvest col Schleswig-Holstein, a sudòvest co la Bàsa Sasònia, a sud col Brandebùrgo e a èst co la Polònia (Voivodàt de la Pomerània Ucidentàl). A nòrt l'è bagnàt del Mar Bàltico endóche gh'è apò a 'n quach ìzole che le fà part del sò teretóre. Le piö 'mportànte de chèste i è: Rügen, Hiddensee, Usedom e Poel. El stat del Meclemburgo-Pomerània Anteriùr el g'ha 'na bàsa densità de popolasiù, entùren ai 72,7 abitàncc per ògna chilòmetro quadràt.
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4b/Schwerin_Castle_Aerial_View_Island_Luftbild_Schweriner_Schloss_Insel_See.jpg/640px-Schwerin_Castle_Aerial_View_Island_Luftbild_Schweriner_Schloss_Insel_See.jpg)
Dòpo la fì de la Segónda Guèra Mondiàl e 'nfìna al 1990, an de la riünificasiù de la Germania, El Meclembùrgo-Pomerània Anteriùr el g'ha fat part de la Repüblica Democràtica Todèsca (la DDR).