![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/31/Taurus_constellation_map.svg/langkw-640px-Taurus_constellation_map.svg.png&w=640&q=50)
Taurus (ranneves)
From Wikipedia, the free encyclopedia
Taurus yw ranneves aswonnys avel onan a'n 88 aswonnys gans an Unyans Steroniethek Keswlasek (IAU). Ranneves veur hag apert yw hag onan a 12 ranneves an stergylgh. An ger "taurus" a styr 'tarow' y'n yeth Latin, ha respresentys yw avel tarow yn mythologiethow Hen Sumer, Akkad, Assyria, Babylon, Egyp, Pow Grek ha Rom. An hen arwodh ragdho yw (♉︎), hevelep orth penn tarow.
![]() | |
Ensampel a |
ranneves, ranneves y'n stergylgh ![]() |
---|---|
Synsys ynno/i |
Aldebaran ![]() |
![]() |
Yma niver a nasow yn Taurus a vern dhe steronydhyon. Yma dew a'n bonniow ster ygor nessa dhe'n Nor yn Taurus, hemm yw an Pleiades ha'n Hyades. Y hyllir gweles an dhew heb pellweller. Steren splanna an ranneves, Aldebaran yw kowrsteren rudh 65 bledhen wolow a'n Howl gans splannvraster ow varya ynter 0.75-0.95. Messier 1 yn rann north-est an ranneves yw remenans ughnova, ha dell yw usys gelwys yw Niwlen Ster an Kanker. Komplek Taurus-Auriga yw onan a'n ranndiryow nessa a furvyans ster. Hanow an klass a ster T Tauri a dheu dhyworth an steren yn Taurus.
- Ranneves Taurus y'n ebron
- Delinyans a'n ranneves avel tarow a 1825
- Komparyans a vyns Aldebaran a'n Howl
- An Pleiades (Messier 45)
- Mappa ster a'n Hyades
- Niwlen ster an Kanker - skeusen gans an Pellweller Efanvos Hubble
- Steren T Tauri
![]() |
Erthygel kott yw hemma. Ty a yll agan gweres y wellhe! Mar kodhes moy a-dro dhe'n desten ma, klyck chanjya ha dalleth skrifa! |