D amazellaw agriwel. From Wikipedia, the free encyclopedia
Aɣaras n walim neɣ Asif n igenwan (s Tutlayt tamaceɣt: ⵎⵂⵍⵍⴰⵡ) d amazellaw agriwel iteṭṭafar tfukt d tegnit d yimtiwgen niden n wudus anafuk. Amazellaw-a yegber seg imelyaṛen n yitran (gar n 200 ɣer 400 n imelyaṛen n yitran) akken i ttenfufuden deg-s isigniwen d icafcalen, d imeqqranen s waṭas yakk d igedṛuṛen d igazen deg yal ijifeṛ seg ijufaṛ-is. Deg wuṭan imsullsen yesrawen (iṣfan) yettbin-d wasif n igenwan (aɣaras n walim) am akken d tadla n walim hrawen seg tafat n yitran-is, akken i d-ttmagen inkaren deg tadla-nni s usrag n tilin n isigniwen n ugedṛur d igazen iteffren tafat i d-ittaken seg yitran yellan deffir-nsen. [1]
Talɣa n wasif n tegnawin d aglayan, Akdu-ines yettawaṭ seg 100.000 ɣer 180.000 n yifawatayen ma d tuzert-is azal n 1000 n ifawatayen s wakka ad tili d tagra tusdidt s waṭas. Tagnit tezga-d zdat n yiri n umazellaw-a anda itezzi wudus anafuk ɣef wammas n umazellaw, dɣa tafukt taggug s wazal n 27,000 n ifawatayen ɣef wammas n umazellaw.
Ma iwula kra n wemdan ɣer igenni deg yiṭ ad iẓer amur seg umazellaw n wasif n igenwan amzun d tadla n yitran, anda imezdaɣ n wezgen agafan n tiṭṭ n tfukt ẓerrent-id ama deg unebdu neɣ deg umwan neɣ deg tegrest, Ixef n aseflalay d tmeẓriwt tacraraqt yakk i umazellaw-a yettili-d deg taggara n unebdu d tazwara n umwan acku deg wakuden-a n useggas inezzeg (wasif n igenwan) seg tezdemt n tmesɣimt (Cassiopeia) alamma d sifus (Cepheus) deg ugafa seg wezgen asemran n igenni yakk seg tegrawt n yitran yettwassnen s ukerdis n uwilen, sin akin ad yerdeb seg yigli ɣer tgenzi yakk d tɣirdemt. Isigniwen n tallunt teffren gar n ukerdis n uwilen d tgenzi yiwet n tjumma talemmast hrawen seg uɣaras n walim ayen i d-ittaǧǧan ittbin-d yegzen ɣer sin n wamuren, ma deg zdat n tgenzi d tɣirdemt yettili uɣaras n walim d aseflalay s waṭas acku d tanila-nni i d-immalen ammas n umazellaw.
Asif n igenwan iga d aseflalay deg kra n tamiwin ugar n tamiwin niden. Anda tama i d-izzin i waẓiẓ wa iggadan (Cygnus) yettfejjij s waṭas, maca amur yehrawen s waṭas yerna iseflellayen s waṭas yezga-d deg unẓul ɣef yimeẓli yerna yezmer wemdan ad tiẓer deg tallunt tagafant deg tmeddiyin n unebdu maca timeẓriwt tettili tefrar ugar deg tamiwin i d-izgan ɣer unẓul n usebges
Imesnullanen settgen (ttaken lewhi) d akken asif n igenwan yennelfa-d send n wazal n 12-14 n imelyaṛen n iseggasen, akken ittɣilen d akken amazellaw-a d win meẓẓiyen deg waddar s wassaɣ ɣer imazellawen niden yellan deg usedday, Aguccel n waddar-is yella-d s usemres n tesnemdalɣisant.
Deg useggas n 2007 yettwasteg waddar n yiwen n yitri isem-is NGC 3199 s wazal n 13,7 n imelyaṛen n iseggasen, itri ayi izga-d deg wezɣar (beṛṛa) n umazellaw, yaggug ɣef tegnit s 13.2 n imelyaṛen n iseggasen, akken i yettumeggez d tafekka tagennawt tamzikant (taqburt) imur-nni anda i d-issers tilisa tiddayin i waddar n wasif n igenwan.[2] yella-d uselken seg ustag-a s waktaylal n UV-Visual Echelle n umseddas ameqqran.[2]
Astag n waddar n yitran i d-izgan deg tagra tamazallawt tusdidt yezmer ad yili s tarrayt yettemcabin i HE 1523-0901. Igemmuden n wakaten llan deg tlisa n 8.8 ± 1.7 n imelyaṛen n iseggasen yezrin, anecta yessumur-d d akken kra n wenkar addar-is 5 n imelyaṛen n iseggasen yella dinna gar n tallit n yisni d tagra tusdidt.[3]
Aɣaras n walim yettumeggez d yisen seg imazellawen igriwlen imeqqranen. Ttezzi ɣef yiman-is yiwet n tuzzya yal 250 n imelyan n iseggasen, akken i tezzin degs yitran-is s urured yemgaraden anda itran yellan deg wammas-is i tezzin s urured d tazzla wala itran illan deg ijufaṛ-is akken daɣen i yella wemgarad deg rdusi n teldayt seg wadeg ɣer wayeṭ deg umazellaw s usrag n tmerniwt n tneẓẓi n yitran deg kra n tamiwin, anda ixeddmen isemda-nni deg tguri n yiɣallen igriwlen i umazellaw. Udus anafuk yezga-d deg yiwen seg yiɣalen-nni yettusemman iɣil n umanar i d-izgan deg wazal n sin n yikṛaden (⅔) n uzen-kdu n umazellaw. Akken iy gber umazellaw n uɣaras n walim seg waṭas n yiɣallen igriwlen niden i d-issentayen seg umazellaw sin akin ad negzen ɣer uzɣar (beṛṛa). Gar n yiɣallen yella yiɣil n wemẓiw (Perseue arm) igan d iɣil amaddas fellaɣ deg tama n ijifeṛ n umazellaw, yakk d Iɣil n imeẓli (Sagittarius arm) yudsen fellaɣ seg tama n wammas n umazellaw. Aɣaras n walim yegber daɣen seg waṭas n yiɣallen niden i d-izgan deg tagra n umazellaw, dɣa ttwasemman s yirem n iɣallen acku yal yiwen deg-sen yettak taɣara s tezdemt yettfeǧǧijen s waṭas deg-s. Amedya, iɣil n wemẓiw yettak taɣara s tezdemt n wemẓiw, ma d iɣil n imeẓli yettak taɣara s tezdemt n imeẓli, akken daɣen i yella yiɣil n umanar igrbren tazdemt n umanar deg wanda yella yiwen seg yisigniwen yettwassnen yakk, isem-is asignew n umanar.
'Tamuski n umazellaw tebṭa ɣef 3 n yismilen igejdanen:
Tazrawt n tmuski n uɣaras n walim d tin imrayen (iweɛṛen) s usrag n igedṛuren iteffren aṭas seg tafat, s tenmgalt n uẓabaẓ n tezrawt n talɣiwin d tsengaman n imazellawen niden yaggugen fellaɣ maca nẓerr-iten-tt seg beṛṛa, Yerna anecta yullel (iɛawn) imusnawen s waṭas deg tezrawt n izenzaren i d-ikkan seg umazellaw-nneɣ deg tɣult n uzenzar aderzeggaɣ s igensaten yakk s tmuski n isanayen deg tegnit i wakken ad anin tayyugin tiṛadyawin i d-itekken deg-s.
Akin-a, yettumeggez d akken amazellaw n uɣaras n walim ila (isɛa) wuẓ neɣ semmus (4 neɣ 5) n iɣallen anda i trennu deg-sen tneẓẓi n yitran d igedṛuren, maca tura neẓra yakk d akken (tla tesɛa) aweggir d abeṛan mači d amezzay.[4]. Yerna tegber seg 100 alamma d 300 n imelyaṛen n yitran d waṭas n ugedṛuṛ anamdal i d-ikeffun i wakken ad nnulfun s yis seg 600 alamma d umelyaṛ n yitran imaynuten. Ma d tasmekta n tenga deg umazellaw-a tettwasteg s wazal n 3,6 × 1041 kg, ma d akdy n tegra-ines azal n 100.000 n ifawatayen
Yella umazellaw n andṛumida i meqqren s wassaɣ ɣer umazellaw n wasif n igenwan anda akdu-ines yettawaṭ ɣer 150.000 n ifawatayen. Akken ig yella deg tegrawt-nneɣ tadigant ugmam wis 3 deg temɣer igan d amazellaw n ukerdis neɣ Messier 33 s unect n tejrit n Musier. Akdu-ines ila azal n 50.000 n ifawatayen neɣ ahat tazurt n umazellaw n wasif n igenwan yugar 3 n tikkal uṭṭun i d-ittunefken sɣur umusnaw n Ustṛalya Brian Gaensler d trebbut-is (tarbaɛt-is) i d-ifesren yiwet n tegmi deg usentel-a aseggas n 2008.[5][6]
Ambiwel n ugaz zdat n wammas n umazellaw d usegder n yitran sskanayen-d d akken ammas-nni ur yelli ara d amezzay maca iga d abeṛday, d amaɣɣad. Abeṛdi ayi alemmas iggar-d tiɣmert azal-is 45° yakk d uzerrig yessawaṭen seg tfukt ɣer wammas n umazellaw.
Annay n umsaddas amalun n Spitzer ittakten tafat deg tɣult n uzenzar aderzeggaɣ d akken teɣzi n uberdi-nni tettawaṭ alamma d 27.000 n ifawatayen
S ugani ɣef tmusni-nneɣ d akken tazzla n tuzzya n tfukt tettawaṭ ɣer 276 km/s, imalla udus anafuk ɣef yibdi alemmas n umazellaw d wuggug n tfukt ɣef wammas ittaǧǧa ad yili usnis n yisudaf n Kepler i wsiden n tesmekta n tenga deg wamur agensaw n umazellaw.[7] dɣa takura n tenga tummidt deg umazellaw n wasif n igenwan tga gar n 1,0 - 1,9 n imelyaṛen n tkurawin tinafukin.[8][9], ma d takura n umazellaw n andṛumida tga azal n 1.2 n imelyaṛen n tkurawin tinafukin.
Itezzi-d yiwen n izɣuɣ amezzay ɣef tegra n umazellaw, akdu n yizɣuɣ-a tettawaṭ ɣer 165.000 n ifawatayen, ittaṭṭaf-it yiwen n welmes n ugaz. Akken i llant deg-s (zdat n iguza itrawen) aṭas n yitran imziken (iqdimen) yerna d imazgayen, gar-asen wid yeṭṭafaren asesmel n RR-Lyrae d ugaz adersan n tneẓẓi akken illan daɣen yitran d izegzawen i d-innulfan d imaynuten, tikurawin-nsen meqqer-it yerna lan (sɛan) tafasa tussist. S tmerniwt ɣer wannecta tettwasteg tenga tamallast i d-ikeffun i wakken ad ttger azal n 1000 n imelyaṛen n tkurawin tinafukin, maca imusnawen ar tura ur ẓrin ara d acu i d tanga tamallast acku mazal ṭṭafarwn isemda-ines war ma ad afen akat-is neɣ ad ttwalin, s wakka ad yili yizɣuɣ d ilem deg ugedṛur maca igber kan seg kra n iguza itrawen n yitran imezgiyen yeṭṭafaren asesmel atraw II ilan tamaɣuzt drusen
Amur ameqran n yitran ttumeggzen d akken-iten msegrawen (nnejmaɛen) deg tagra n umazellaw yerna asegder-is amzun d alugan. Tagra tegber s talɣa tagejdant seg yitran yeṭṭafaren asesmel 2 ilan afimidi meqqren n tmaɣuzt (imɣuzen iẓẓayen ɣef uhidṛujin d uhilium)
Amur deg Tegra ssiliɣen-t-id yiɣallen igriwlen yellan deg wudus anafuk. Tiɣalltin-a gebrent seg isigniwen meqqren d temsegrawin n uhidṛjin d tamiwin n tamiwin n H II anda i d-ttnulfun yitran d imaynuten. Ɣef wanecta illan deg yiɣallen itrawen ilulen.
Deg waddar n yitri ad yettembiwel seg wadeg anda i d-ilul w ad ttwasedger deg tagra. Maca itran icafcalen ilan takura meqqren (ugar n tkura n tfukt seg 10 ɣer 100 n tikkal) ur sen-d-ikeffu ara wakud i wembiwel deg tagra acku ttfakkan deg wadeg anda i d-lulen. Seg yitran-nni icafcalen deg tkura llan isesmilen O d B d ucafcal azeggaɣ d yitran imergaguyen, Dɣa addar n yal yiwen deg-sen ur yugar ara 100 n iseggase, itran-a ssiliɣen-d azal n 1% seg yitran n umazellaw ma d amur ameqqran deg yitran n umazellaw n wasif n igenwan gan d itran imziken imezgiyen anda yal itri ila takura yegdan agla n tfukt neɣ s ddaw-as.
Deg yunyu 2008, yiwet n tegrawt n imusnawen seg tseddawit n Wisconsin–Madison tefser-d yiwet n tegmi ɣef westag-nsen i wannayen i d-gran deg tɣult n uzenzar aderzeggaɣ s umsaddas amalun n Spitzer, tegmi ayi tesskanay-d d akken amazellaw n wasif n igenwan ila sin n yiɣallen kan. Yiwen d iɣil n imeẓli wis sin d iɣil n tseddakamt.[10]
Isem | Tikwal isem-is | Deg tesnallunt |
---|---|---|
Iɣil n uzadur | Tindert tis 3 | Ulac |
Iɣil n waylanca | Iɣil n Sagittarius | −II |
Iɣil n imeẓli | Iɣil n imeẓli-zadur | −I |
Iɣil n umanar | Iɣil adigan | 0 |
Iɣil n wemẓiw | Ulac | +I |
iɣil n waẓiẓ wa iggadan | Iɣil uffiɣ | +II |
«D acu-ten isemda isengamen i d-igellun s unulfu n yiɣallen deg umazellaw» asteqsi ayi d taluft ur nli (ur nesɛi) tiririt ibanen, d acu kan yettwassen d akken itran d iɣallen ur bedden ara maca ttnwiwlen (ttḥerriken) deg temsegrawin i d-izzin i wammas n umazellaw. Kra n imusnawen ttarmen (tteɛṛaden) ad ssegzun anulfu n iɣallen s teẓri n tayyugin n tneẓẓi i d-igellun s tmerniwt n tneẓẓi n yitran deg yiɣallen, s wakka ad mmagen yitran d imaynuten
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.