tamurt deg Turuft From Wikipedia, the free encyclopedia
Irland (s tirlandit : Éire (asusru ), s taglizit : Ireland (asusru )), d awanak deg ugafa n Turuft, tezga-d deg tegzirt n Irland ger ugaraw anaṭlas deg umalu n Briṭanya Tameqqrant. Tamanaɣt-is d Dublin i d tamdint meqqren akk deg tamurt.
Irland | |||||
---|---|---|---|---|---|
Éire (ga) Ireland (en) | |||||
|
|||||
| |||||
Imseɣret | Amhrán na bhFiann (fr) | ||||
| |||||
| |||||
Devise (fr) | «Jump into Ireland» | ||||
Yettusemma ɣef | Irland | ||||
Ansa | |||||
| |||||
Tamanaɣt | Dublin | ||||
Imezdaɣ | |||||
Teɣṛed | 5 149 139 (2022) | ||||
• Tiineẓẓi n imezdaɣ | 73,77 imezdaɣen/km² | ||||
Tutlayt tunṣibt |
Tirlandit Taglizit | ||||
Tarakalt | |||||
Amur seg | Tadukli Tuṛufit, Espace économique européen (fr) d Turuft Ugafa | ||||
Tajumma | 69 797 km² | ||||
Isek yeflalen | Carrauntuohill (fr) (1 038,6 m) | ||||
Point le plus bas (fr) | North Slob (en) (−3 m) | ||||
Tilisa yakked | |||||
Asefk amazray | |||||
Yezwar-it | État libre d'Irlande (fr) | ||||
Asnulfu |
1922: (État libre d'Irlande (fr) ) 29 Duǧember 1937 | ||||
Tuddsa tasertayt | |||||
Anagraw asertay | Tagduda d État unitaire (fr) | ||||
Exécutif (fr) | gouvernement de l'Irlande (fr) | ||||
Assemblée délibérante (fr) | Oireachtas (fr) | ||||
• président d'Irlande (fr) | Michael D. Higgins (fr) (11 Wamber 2011) | ||||
• Taoiseach (fr) | Leo Varadkar (fr) (17 Duǧember 2022) | ||||
Corps judiciaire suprême (fr) | Cour suprême d'Irlande (fr) | ||||
Tadamsa | |||||
Produit intérieur brut nominal (fr) | 504 182 603 276 $ (2021) | ||||
Tadrimt | Euro | ||||
Amekzay uglim | |||||
Izṭi akudan |
UTC±00:00 (fr)
| ||||
Domaine internet (fr) | .ie (fr) | ||||
Plan de numérotation (fr) | +353 | ||||
Numéro d'appel d'urgence (fr) | 112 (fr) | ||||
Azamul n tmurt | IE | ||||
Identifiant Nomenclature des unités territoriales statistiques (fr) | IE | ||||
Nniḍen | |||||
| |||||
Tansa n web | gov.ie |
Irland tekcem ɣer Tadukli Tuṛufit deg 1973[1], ed ɣer Asqamu n Turuft deg 1949[2].
Awal n Eire yekka-d seg awal Eiru s Tagalyit , d isem n tillut deg tesnmita taseltit (Celtic mythology)[3].
Igaliyen zedɣen tegzirt n Irland seg lqern wis 4 Uqbel-Ɛisa, i xeddmen aṭas n tgeldiwin imecṭuḥen. Deg lqern wis 5, Igaliyen ad uɣalen imasiḥiyen s Agerram Patrik (Saint Patrick)[4].
Seg lqern wis 8 ar lqern wis 12, Inuṛmanen ed Vikings i steɛmṛen tegzirt n Irland[4].
Seg lqern wis 12 ar lqern wis 18, igliziyen ed iskutlandiyen ḥekmen tegzirt n Irland (mseḍfaren : Henri II deg lqern wis 12, Tudors deg lqern wis 16 ed Cromwell deg lqern wis 17)[4].
Irland deg 1922 i tewwi timunent ɣef Tagelda Yedduklen[1], deffir 7 n tasutin n leḥkem abriṭani[5].
Irland d win i d-yeṭṭfen 85% n tajumma n tegzirt n Irland, yezga-d deg umalu n Briṭanya Tameqqrant (iferqen s Ilel n Irland[5]), ed umalu-wenẓul n Irland n Ugafa (d tamurt i iḍefṛen Tagelda Yedduklen)[1].
Irland deg-s tiɣalltin ɛlayen, idurar ed yizaɣar ameqqran akked yigelmimen deg tlemmast n tmurt[6].
Irland tesɛa unezwu agarwan; taẓɣelt talemmast n tagrest tettbeddil gar 4,4 d 7,2 °C, ed taẓɣelt talemmast n anebdu d ahat n 15 °C[7].
Irland tesɛa 4 n timnaḍin qqaren-as s tirlandit : cuige, anamek-is d (temnaḍt) wis xemsa, axaṭeṛ zik, tegzirt n Irland tebḍa d 5 timnaḍin. Temnaḍt n Meath (Tara) tekcem ɣar temnaḍt n Laighean[9].
Imɣan n Irland laṣel-is s waṭas deg Briṭanya Tameqqrant, temmug s roseau, azlaf, ifilku, sphagnum ed leṣnaf nniḍen[7].
Iɣersiwen n Irland ur txulef ara aṭas ɣer iɣersiwen n Briṭanya Tameqqrant neɣ n Fransa[7].
Gar iɣersiwen n Irland yella : Agtul n Irland (aɣersiw aɣelnaw n Irland), aberni, abareɣ azeggaɣ, aydi n waman, azeɣnennay, imziy, akʷrekʷdan, puffin yijider awraɣ, taninna ed leṣnaf n iɣersiwen nniḍen[12].
Irland tesɛa aṭas n isafen, d wasif meqqren deg-sen qqaren-as deg taglizit : Shannon, asif-nni yesεa ahat n 360 km deg teɣzi, yettεeddin ɣef kraḍ n yigelmimen : Lough Allen, Lough Ree, ed Lough Derg. D asif n Shannon yettawi ɣer agaraw anaṭlas, sdat n tamdint n Limerick[13]. Isafen imeqqranen nniḍenn Irland yella : Bandon, Liffey, Lee, Blackwater, Nore, Suir, Barrow, Slaney ed Boyne[14].
# | Asif | Teɣzi (km) |
---|---|---|
1 | Shannon | 360 |
2 | Barrow | 192 |
3 | Suir | 184 |
4 | Blackwater | 168 |
5 | Nore | 140 |
Irland tesɛa daɣen aṭas n yigelmimen (ugar n yigelmimen n Legliz), irlandiyen qqaren igelmimen : loughs. Igelmimen igejdanen n Irland yella : Killarney, Corrib, Mask, Conn, ed Derg.[14]
Lough Corrib d agelmim ameqqran n Irland i yesɛan tajumma ahat n 176 km²[16]. Igelmimen n Killarney d kraḍ n igelmimen sdat n tamdint n Killarney : Lower Lake, Middle Lake (qqaren-as Muckross Lake) ed Upper Lake[17]. Lough Derg d agelmim d wis sin i meqqren akk deg Irland[13], yesɛan tajumma ahat n 130 km²[16].
# | Agelmim | Tajumma (km²) |
---|---|---|
1 | Corrib | 176 |
2 | Derg | 130 |
3 | Ree | 105 |
4 | Mask | 83 |
5 | Conn | 50 |
Irland tesɛa snat n tutlayin tamaddudtin : tirlandit am tutlayt tamaddudt tamezwarut (seg 1922), ed taglizit am tutlayt tamaddudt nniḍen[18],[19]
Deg 2016, tidersiwin deg Irland (ugar 600 000 n medden) iheddṛen tutlayin nniḍen (nnig n tirlandit ed taglizit) deg wexxam-nsen : tapulunit (135 895), tafrensist (54 948), talmant (28 331), taspenyult (32 405), Tapuṛtugit (20 833), tarusit (21 707), talitwanit (35 362) Tacinwant (17 584), taɛrabt (16 072), Tarumanit (36 683) ed tutlayin nniḍen (212 198)[20].
Deg 2016, 78% (ugar n 3,7 n yimelyan) seg ugdud n Irland d yimasiḥiyen (takatulikt), 10% d ulac n wesɣan, ugdud nniḍen ferqent gar yimselmen, yihendusen ed isɣanen nniḍen[20].
Annay aɣelnaw n Irland, deg-s kraḍ n tiɣmiwin : azegzaw, amellal ed ačini. akken ad azamul tdukli gar yegduden n Irland[21].
Tiɣmiwin-a kifkif-iten deg lqedd. Tehri n annay i d aɣezzfan s sin imuren ɣef asawn-is (teɣzi)[21].
Amellal deg tlemmast n unnay anamek-is d asirem n talwit ara idumen gar snat-nni n tiɣmiwin (azegzaw ed ačini)[21]
Azegzaw anamek-is d ugdud mmi-s ineṣliyen n Irland, ačini anamek-is d ugdud mmi-s n umhersan abriṭani seg lqern wis 17[22].
Iwunak Yeddukklen n Temrikt ed Tagelda Yedduklen d icriken n tnezzut igejdanen n Irland, deg-s icriken igejdanen nniḍen yella timura n Tadukli Tuṛufit (Lalman, Fransa ed Biljik), Ccinwa ed Taswist[25].
Irland tessaǧǧaw tinaεurin d timacinin iliktrikan, tigamanin ikruranen, iselsa, tissit ed iseɣẓanen n tsenselkimt. D tettaǧǧew lpiṭrul, tigamanin n lpiṭrul, timacinin n isawaḍen[25].
Irland tesɛa azeṭṭa n iberdan ameqqren. Inafagen igraɣlanen n Irland usan-d deg Dublin, Shannon ed Cork, daɣen yella aṭas n inafagen imenḍanen nniḍen. Tuget n tnezzut tawlalt n Irland i iɛeddan ɣer isugan igejdanen n ugemmaḍ usammar ed wenẓul n tamurt (deg Dublin, Waterford ed Cork), isugan n Limerick d Galway xedmen ugemmaḍ umalu n Irland[25].
Deg Irland tella aṭas n tmacinin gar timdinin ed tudrin tigejdanin n tamurt, ɣer tama n tuqqna akked uzeṭṭa n tmacinin n Irland n Ugafa[25].
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.