Ihe na-esonụ ugbu a bụ usoro iheomume nke akụkọ ihe mere eme nke obodo ukwu Lagos , Nigeria.
1472 - Ruy de Sequeira nke Portugal na-akpọ ebe "Lago de Curamo".
1600 - Ashipa ghọrọ Oba .
1630
1669 - Eze Gabaro nọ n'ọchịchị.
1704 - Eze Akinsemoyin nọ n'ọchịchị.
1749
1775 - Adele Ajosun ghọrọ Oba.
1780 - Eshilokun ghọrọ Oba.
Nkọwa nke map afọ 1898 na-egosi Lagos, Nigeria
1829 - Oba Idewu Ojulari nọ n'ọchịchị.
1837 - Oba Oluwole nọ n'ọchịchị.
1841 - Akitoye ghọrọ Oba.[1]
1845 - Oba Kosoko nọ n'ọchịchị.[1]
1851 - Bọmbụ ndị Britain tụrụ Lagos.[2][3]
1852 - E guzobere onye nnọchi anya Britain. [1]
1853 - Eze Dosunmu nọ n'ọchịchị.
1859- CMS Grammar School dị na Bariga, nke dịpụrụ adịpụ na Lagos na Lagos State, bụ ụlọ akwụkwọ sekọndrị kachasị ochie na Naịjirịa, nke Church Missionary Society guzobere na 6 June 1859.
1860 - E guzobere chọọchị Katọlik.[2]
1861 - Ndị Britain weghaara Lagos.[3]
1862 - Lagos ghọrọ ógbè ndị Britain.
1866 - Ndị bi na ya: 25,083.
1878 - E hiwere ụlọ akwụkwọ sekọndrị ụmụ nwoke Methodist.
1881 - Ndị bi na ya: 37,452.
1885 - Oba Oyekan I nọ n'ọchịchị.
1886 - Cable ekwentị jikọtara Lagos na London.[4]
1888 - E guzobere Ụlọ Ahịa Lagos. [1][5]
1889 - E wuru Ụlọikpe. [ihe odide dị mkpa]
1894
Akwụkwọ akụkọ Lagos Echo na Lagos Standard malitere ibipụta.[6]
E guzobere ụlọ akụ nke British West Africa.[7]
1898 - Ìhè okporo ámá eletrik malitere ịrụ ọrụ.[4]
1899
E guzobere Ụlọ Akụ̀ Anglo-African. [1]
Onye Briten William MacGregor ghọrọ gọvanọ nke Lagos Colony.
1900 - Ụgbọ okporo ígwè Ibadan-Lagos malitere ịrụ ọrụ.[8]
1901-1959
Oge ọchịchị Lagos, ca.1910
Ndị na-achị ala ọzọ n'ụlọ ikpe tennis Ụlọ gọọmentị na Lagos., ca.1910
Lagos, 1912
Foto ụgbọelu nke Lagos n'afọ 1929
1901
Oba Eshugbayi Eleko nọ n'ọchịchị.
Carter Bridge wuru.
E hiwere ụlọ ọrụ Lagos.[9]
Ndị bi na ya: 41,487.
1903 - Onye na-ese ihe Aina Onabolu na-arụsi ọrụ ike.[10]
1908 - Lagos Municipal Board of Health [1] na People's Union [2] guzobere.
1909 - E hiwere King's College, Lagos.[1]
1911
Ụgbọ okporo ígwè Kano-Lagos malitere ịrụ ọrụ.
Anti-Slavery and Aborigines Protection Society chapter guzobere.
Ndị bi na ya: 73,766.
1913 - E wuru ọdụ ụgbọ mmiri Apapa .
1914
Lagos ghọrọ isi obodo nke British Colony na Protectorate of Nigeria.[11]
Akwụkwọ akụkọ Lagos Central Times malitere ibipụta (ihe dịka ụbọchị).
Anfani Bus Service malitere ịrụ ọrụ. [1]
1917 - E guzobere Lagos Town Council na Colonial Bank [1] .[3]
1920s - E hiwere Lagos Market Women's Association.[12]
1921 - Ndị bi na ya: 98,303.
1923
Ansar Ud Deen (òtù okpukpe) na Lagos Women's League [1] guzobere.
Nigerian National Democratic Party hiwere na Lagos.
1925
Oba Ibikunle Akitoye nọ n'ọchịchị.
Akwụkwọ akụkọ Lagos Daily News malitere ibipụta.[13]
1926
Akwụkwọ akụkọ Nigerian Daily Times malitere ibipụta.[13]
Ụlọ Ndị Agha Industrial (reformatory) e wuru na Yaba.
1927 - E guzobere Queen's College, Lagos na Lagos Executive Development Board [1] .
1928
Oba Sanusi Olusi nọ n'ọchịchị.
St Gregory's College, Lagos na Lagos Book Club tọrọ ntọala.[14]
1930 - E wuru ámá egwuregwu .
1931
Ọbá akwụkwọ Tom Jones meghere.
Ndị bi na ya: otu narị na iri abụọ na isii, narị anọ na iri asaa na anọ.
1932
Oba Falolu nọ n'ọchịchị.
Igbobi College na Yaba Higher College tọrọ ntọala.
1939 - E wuru Yaba Estate.
1943 - Ebe ngosi nka na Ụlọ ihe ngosi nka nke Lagos State Museum meghere.[1]
1944 - A haziri Ngalaba Ụmụ nwanyị Naịjirịa na Lagos.[12] [15]
1945 - E guzobere Holy Child College Obalende.
1946
1947 - E hiwere Mahadum Nkà na Ụzụ Yaba.
1949
"Komiti na-achịkwa ụgwọ ezumike nká" haziri. [1]
Oba Adeniji Adele nọ n'ọchịchị.
1950
E guzobere kansụl onye isi obodo; Abubakar Ibiyinka Olorun-Nimbe họpụtara onye isi obodo.
Roman Catholic Archdiocese nke Lagos na-arụsi ọrụ ike.[17]
1951 - Lagos ghọrọ akụkụ nke Western Region.
1952 - Ndị bi na ya: narị abụọ na iri isii na asaa, narị anọ na asaa.[18]
1957
1958 - E hiwere ụlọ ahịa bọọlụ bọọlụ.
Afọ 1960 ruo afọ 1999
1960 - Lagos Stock Exchange na Nigeria Acceptances Limited.
1961 - E hiwere Nigerian Institute of International Affairs.[20]
1962 - E guzobere Mahadum Lagos .[3]
1963
E wuru Independence House.
Ndị bi na ya: narị puku isii na iri ise na ise, narị abụọ na iri anọ na isii.
1964
National Library of Nigeria wuru.
Ụlọ oriri na ọṅụṅụ Bagatelle na azụmaahịa (ihe dịka ụbọchị). [1]
E guzobere ụlọ akwụkwọ Lebanese Community School.
1965 - Adeyinka Oyekan nke Abụọ ghọrọ Oba.
1967
Lagos State kere.[21]
Mobolaji Johnson ghọrọ gọvanọ nke Lagos State.[22]
1972 - E wuru Lagos National Stadium .
1973 - E mere egwuregwu nke abụọ nke Africa.
1975
1976 - E wuru Ụlọ ihe nkiri nka nke mba.
1977
Emume nka na ọdịbendị nke abụọ nke Afrịka nke e mere na Festac Town.[1] [10]
Ogige Kalakuta Republic nke Fela Kuti na Mushin na-ere ọkụ.
Ụlọ ọrụ nyocha ahụike nke Naijiria guzobere na Yaba (ihe dịka ụbọchị).[24]
Ndubuisi Kanu ghọrọ gọvanọ nke Lagos Steeti.[22]
1978 - Ebitu Ukiwe ghọrọ gọvanọ nke Lagos State.[22]
1979
1980
1981
E guzobere ụlọ akwụkwọ mba ụwa na Lagos.
Nnukwu ụlọ ụka Chapel nke ndị mmeri malitere.
1982 - E guzobere ụlọ akwụkwọ asụsụ India.
1983
Akwụkwọ akụkọ Vanguard malitere mbipụta.
Ụlọ oriri na ọṅụṅụ Mama Cass na azụmaahịa.
1984 - Gbolahan Mudasiru ghọrọ gọvanọ nke Legos Steeti.[22]
1985 - Magazin Newswatch malitere ibipụta.
1986 - Mike Akhigbe ghọrọ gọvanọ nke Lagos State.[22]
1988 - Raji Rasaki ghọrọ gọvanọ nke Lagos State.[22]
1989
E mere asọmpi Asọmpi Afrịka n'egwuregwu.
E hiwere ụlọ akụ Intercontinental.
1990
1991
1992
1993
1994
Chocolat Royal na azụmaahịa.[28]
Akwụkwọ akụkọ P.M. News malitere ibipụta.
1995
Akwụkwọ akụkọ Thisday malitere ibipụta.
Ndị bi na ya: nde ise, narị itoolu na iri isii na isii (obodo mepere emepe).[25]
1996
1997
E hiwere Redeemer's International Secondary School nke dị na Maryland.
Ụlọ oriri na ọṅụṅụ Tantalizers meghere na Festac Town (ihe dịka ụbọchị).
1999
20 Febụwarị: Nhọrọ ndị omeiwu Naijiria, nke afọ nke 1999 mere.
Bola Tinubu ghọrọ gọvanọ nke Lagos State.[22]
2000 - **Ndị bi: nde asaa, narị abụọ na iri atọ na atọ (obodo mepere emepe).[25]
Lagos, n'afọ 2008
Lagos, n'afọ 2010
Lagos, n'afọ 2011
2001 - Akwụkwọ akụkọ Daily Independent malitere ibipụta.
2002
Obodo kewara "n'ime mpaghara kansụl mpaghara 57."[21]
Mahadum Pan-African, Lagos guzobere.
Mgbawa nke ngwá agha Lagos.
2003
Oba Rilwan Akiolu nọ n'ọchịchị.
Akwụkwọ akụkọ Sun malitere mbipụta.
2004
E hiwere ụlọ akụ Spring Bank.
Silverbird Cinema na azụmahịa.[29]
2005
2006
2007
Eprel: E mere ntuli aka steeti; Babatunde Fashola ghọrọ gọvanọ nke Lagos Steeti.[31]
Teslim Balogun Stadium wuru.
E hiwere Centre for Contemporary Art.[32]
2008
2009 - Nike Centre for Art and Culture meghere.
2010
Emume foto Lagos malitere.
Ebe ọdịnala Whitespace na-arụ ọrụ.
2011
2012
2013
2014
Ntiwapụ nje Ebola.
12 Septemba: Ụlọ nzukọ ụlọ ụka dara na Ikotun-Egbe dị nso.
2015 12 Ọgọst: Helikọpta dara na Oworonshoki.
2016 - Ụlọ dara.
2018 - African Championships in Athletics.
2019 - Nkwada ụlọ akwụkwọ .
2020 - Njedebe ngagharị iwe SARS.[37]
2021 - Nkwada ụlọ elu .
Akụkọ ihe mere eme nke Lagos
Ndepụta nke ndị Gọvanọ nke Lagos Steeti
Ndepụta nke mpaghara gọọmentị ime obodo nke Lagos Steeti site na ọnụ ọgụgụ mmadụ
Usoro oge nke obodo ndị ọzọ na Naịjirịa: Ibadan, Kano, Port Harcourt
(1921) "British Empire: West Africa: Nigeria", Statesman's Year-Book . London: Macmillan and Co..
Mojúbàolú Olúfúnké Okome (2013). Contesting the Nigerian State: Civil Society and the Contradictions of Self-Organization . Palgrave Macmillan. ISBN 978-1-137-32453-5 . Organizations . International Relations and Security Network . Eidgenössische Technische Hochschule Zürich . Retrieved on 30 September 2014. Brief History . National Institute for Medical Research, Yaba, Lagos, Nigeria . Archived from the original on 7 July 2012. Retrieved on 17 June 2012. History . Pepsi Football Academy. Retrieved on 17 June 2012. About Us . Chocolat Royal. Archived from the original on 11 October 2014. Retrieved on 30 September 2014. Nigeria . Art Spaces Directory . New Museum . Archived from the original on 3 December 2013. Retrieved on 2 December 2013. About . Arise . Arise Media UK. Archived from the original on 5 November 2013. Retrieved on 2 November 2013. Error on call to Template:cite web : Parameters url and title must be specified. Global Voices (17 July 2012).
Àtụ:Lagos lists Àtụ:Years in Nigeria Àtụ:Timelines of cities in Africa