Ọrịa a na-ebute na mmiri
ọrịa sitere na nje na-ebute ọrịa nke a na-ebutekarị na mmiri dị ọcha emeruru emeru / From Wikipedia, the free encyclopedia
Ọrịa ndị a na-ebute mmiri bụ ọnọdụ (nke pụtara mmetụta ọjọọ na ahụike mmadụ, dị ka ọnwụ, nkwarụ, ọrịa ma ọ bụ nsogbu) nke ihe kpatara ya bu kirikiri nje ndị a na-ebute na mmiri.[1] Nnyocha nke nje pathogenic bụ ihe na-ebute ụzọ n'ilekwasị anya n'ụwa niile dị ka isiokwu dị ngwa ngwa nke nyocha.[2] Enwere ike ịgbasa ọrịa ndị a mgbe ị na-asa ahụ, ịsa ihe, mgba a na-aṅụ mmiri, ma ọ bụ site na iri nri e ji mmiri rụrụ arụ wee si.[2] Ha bụ okwu dị mkpa n'ime ime obodo n'etiti mba ndị na-emepe emepe n'ụwa niile. Ọ bụ ezie na afọ ọsịsa na ịgbọ agbọ bụ ihe mgbaàmà a na-akọkarị banyere ọrịa a na-ebute na mmiri, mgbaàmà ndị ọzọ nwere ike ịgụnye akpụkpọ ahụ, ntị, iku ume, ma ọ bụ nsogbu anya.[3] Ọrịa ndị a na-ebute mmiri na-emetụta akụ na ụba mba ma na-emetụtakwa akụ na ụba site n'ịdị oké ọnụ iji dozie ya.
obere ụdị nke | ọrịa ọrịa |
---|---|
ihe kpatara ya | mmetọ mmiri, microorganism, virus |
has immediate cause | water-borne transmission |
health specialty | infectious diseases |
mgbaàmà na akara | afọ ọsịsa |
has contributing factor | ịda ogbenye |
Umu nje na-akpata ọrịa ndị a na-ebute na mmiri n'ụzọ pụtara ìhè gụnyere protozoa na nje bacteria, ọtụtụ n'ime ha bụ nje eriri afọ, ma ọ bụ na-awakpo anụ ahụ ma ọ bụ usoro mgbasa ozi site na mgbidi nke usoro nri. Ọrịa ndị ọzọ dị iche iche a na-ebute na mmiri bụ nke nje virus kpatara. (N'agbanyeghị ihe isi ike nkà ihe ọmụma metụtara ịkọwa nje dị ka "ụmụ nje," ọ dị irè ma dị mma ile ha anya dị ka ụmụ nje na njikọ a.)
N'agbanyeghị nke ahụ, ọ bụ nje metazoan na-akpata ụdị ọrịa ndị ọzọ dị mkpa nke mmiri. Ihe atụ ndị a na-ahụkarị gụnyere ụfọdụ Nematoda, ya bụ "roundworms". Dị ka ihe atụ nke ọrịa Nematode na-ebute mmiri, otu ọrịa nematode dị mkpa nke mmiri bụ Dracunculiasis . A na-enweta ya site na ilo mmiri nke ụfọdụ copepoda dị na ya nke na-arụ ọrụ dị ka ndị na-ebute Nematoda. Onye ọ bụla na-eloda copepod nke butere Nematode larvae na genus Dracunculus, na-ebute ọrịa. Ụmụ irighiri na-akpata ọrịa Guinea worm.[4]
Klas ọzọ nke nje metazoan a na-ebute na mmiri bụ ụfọdụ ndị otu Schistosomatidae, ezinụlọ nke ọbara flukes. Ha na-ebutekarị ndị na-emetụ akpụkpọ ahụ na mmiri.[4] Ọbara flukes bụ nje na-akpata Schistosomiasis nke ụdị dị iche iche, na-emetụta ọtụtụ narị nde mmadụ n'ụwa niile.[5]