Hulanda
pais den Oropa / From Wikipedia, the free encyclopedia
Hulanda (òf Ulanda) ta un país den Oropa ku ta limitá pa e Laman Nort den nort i wèst di e país, Bélgika den zùit, i Alemania den ost. Hulanda, Kòrsou, Sint Maarten i Aruba huntu ta forma e Reino Hulandes (Koninkrijk der Nederlanden na hulandes). Hulanda ta un monarkia konstitushonal. Su fronteranan aktual tabata formá na aña 1839.
- E artíkulo aki ta skirbí na papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.
| |||||
Himno: Het Wilhelmus | |||||
Kapital | Amsterdam¹ | ||||
Siudat mas grandi | Amsterdam | ||||
Idioma(nan) ofisial | Hulandes² | ||||
Forma di gobernashon Rei Promé Minister |
Demokrasia parlamentario Monarkia konstitushonal Willem-Alexander Mark Rutte | ||||
Independensia • deklará • rekonosí |
26 di yüli 1581 30 di yanüari 1648 | ||||
Area - Total - Awa (%) |
41.528 km² 18,41% | ||||
Poblashon 2018 - Aproksima - Densidat |
17.215.830 415/ km² | ||||
Moneda | Euro (€ EUR ) | ||||
Zona di tempu | CET (UTC+1) | ||||
TLD di internet | .nl | ||||
Kódigo pa yama | +31 | ||||
¹ E gobièrnu ta situá na Den Haag ² Den Friesland e idioma fries tambe ta un idioma ofisial |
Hulanda ta un di e paísnan ku densidat di poblashon mas grandi na mundu. E ta konosí pa su mulinanan, sapatu di palu, damnan, tùlpnan i baiskelnan. Su leinan liberal ta haña hopi atenshon internashonal, manera esnan tokante droga, homoseksualidat, prostitushon i eutanasia. E Korte Internashonal di Hustisia i e Korte Penal Internashonal ta situá na Den Haag.